Igår fick jag hem en liten gubbe, vars första kommentar till mig då jag kom till avlastningsboendet för att hämta, sade att ”det var tur att du kom, för nu är det inte långt kvar”. Han var så skakig i hela kroppen, som vibrerade. Detta är inte så roligt och man undrar vad som händer i hans förvirrade hjärna. Fick reda på att veckan varit bra men att han sovit dåligt den sista natten. Han hade börjat packa sina saker redan på söndagen, vilket inte fungerade …. Är han mer förvirrade för att det är en del ”semsterpersonal” som är nya för honom, eller är det sjukdomen som har gått i en snabbare nedåtgående spiral. Det oroar mig mycket, även om jag vet att det inte finns någon bot för detta, men vill att det ska dra ut på tiden, men hur orkar man. Jag vet inte.

Relaterade bilder:

Spread the love