Tänk att “sorgen” är så personlig och att den går liksom i vågor över tid. Min lille far dog 1961, min mot 2001, lillebror 2002, maken 2017 och min son 2018 och fler är det t.ex. min storebror och hur man över tid saknar intill sorgens brant. Har märkt att i början, så har man […]
Idag är en “saknad-dag” och önskar jag hade möjlighet att se ditt vackra leende irl. Älskar dig min som då, nu och alltid.
Nu har jag varit borta från min blogg i några månader och händelserna i mitt liv under 2018 har sänkt mig rejält. Förhoppningsvis är det tillfället för idag känner jag inte riktigt samma förlust. Hunden Melvin är en ögonsten och han har fått en ny liten kompis MINOO, som han fungerar tillsammans med.
Orken tar slut fort när den öht infinner sig i dessa dagar. Mycket sova blir det för kroppen vill inte. Hur gör man för att tanka energi?
