Det nya året började med att acceptera sina begränsningar och fatta svåra beslut. Min kropp och jag har varit i obalans en längre tid och skrikit åt mig att göra något. Mitt lilla hjärta – Minoo – har fått för lite omvårdnad av matte. I familjen finns en dotter och hennes familj, som inte hade hund och då jag frågade om de kunde tänka sig att ta hand om Minoo, så blev det ett rungande JA.
Fördelen är att jag vet var hon är, kan få träffa henne och i sommar kan jag vara ”semesterhem” för mitt hjärta.
Nu ska jag ”bara” återställa mig själv, för visst blir man sorgsen, men man får inte vara egoistisk. Det är mitt nya ”mantra”, tänk inte på dig själv, när det gäller djuren i din vård.
