Man blir ju gammal vare sig man vill eller inte, så har man ju inget val. Det man kan göra är att leva resten av sitt liv, så kärleksfullt och respektfullt man klarar av mot sina nära och kära.
När jag nu passerat 78 år och under många år haft en fysik med lite diagnoser, då man gjort så gott man kunnat, så promenerar jag med rullator när jag orkar och f.ö. så finns jag på ett trygghetsboende med hemhjälp idag.
Detta var ingenting jag önskade för mig själv, hade planer på att bli 112 år, men med dagens verklighet vid handen, så är det ett omöjligt mål (tror jag), men man ska aldrig säga aldrig. Gumman är seg.
En dag i taget och nu kör vi denna dag …