MIN BLOGG

Lite av varje som händer mig och min familj.
Under kategorin “DAGBOK”, skriver jag små morgonhälsningar till alla som vill och orkar läsa, men också för att s.a.s. “peppa” mig själv inför dagen och försöka se det lilla i det stora, som finns och händer runt omkring mig. Det är min ingång till dagen och för att se positivt på vad som än händer och att ha humor och tålamod, som följeslagare på min vandring av den tid jag har kvar att vandra.
Makens och mina Barnböcker kommer att kunna läsa på Internet – f.n. finns “Grodan Ingemars Övervintring”  och makens egen “Bara till låns” att läsa, men fler kommer så småningom. Makens hemsida är nu upplagd med alla hans utställningar, offentliga utsmyckningar och mycket mer om hans konstnärskap, kan nu beskådas.  Den är inte helt klar, så mer kommer så småningom. Jag gör detta av kärlek och respekt för honom, som drabbats av Alzheimer, Förmaksflimmer m.m. för vi vet inte hur länge vi får ha varandra här i livet. Personligen anser jag det viktigt att man bryr sig och att “nöd och lust” faktiskt är viktigt, så länge man orkar och det känns meningsfullt. Det är inte bara för den andre, utan att man själv ska känna tillfredsställelse i att man vet att man gjort vad man kan för att göra livet så mycket lättare det bara går för den man valt till sin livspartner.

Sagoböckerna har jag skrivit under pseudonymen “Pongo Lindblom” och grunden till det är att lilla gubben gav mig smeknamnet “Pongo” i början av vår gemensamma vandring och att “Lindblom” är mitt flicknamn … mina DIKTSAMLINGAR är också skrivna under samma pseudonym och kommer också att läggas in i denna blogg, varefter de publiceras. En och en byggs de på i kategorin “Mina Dikter”. Kategorin “Dikter” är över andras dikter och sådana dikter som för mig personligen känns värdefulla.

Skriver också lite om lilla gubbens sjukdom och som tog hans liv i januari 2017, så gott det nu går att överblicka. Det jag upplevt som “anhörigvårdare” kanske kan hjälpa någon annan i samma situation .. det är vad jag hoppas på i alla fall.

2018-04-22 lyckades min son och kejsare för egen hand gå över bron till evigheten, så sorgen är en ständig vandrare med mig under mina dagar.

Det händer saker runt omkring en i varje ögonblick och det är “livet som pågår” på gott och ont, och vi får lära oss att leva det. Min erfarenhet av detta liv är att man orkar mycket mer än man tror av det vi betraktar som motgångar, för man lär sig hela tiden både om sig själv och även om andra människor. Jag hoppas på att den dag man går över bron har fått högsta betyg i livets skola i att vara en god människa i både med och motgång, ett MVG vore inte så dumt att få med sig.
KÄRLEK är ordet, som ska leda livet vidare….. och i det ligger RESPEKT för allt som lever tillsammans med oss i denna världen.

Vivian – en liten gumma med stor livserfarenhet