Far & Mor

Min far var född i Klintehamn på Gotland och var fjorton år, då han flyttade till fastlandet. Han var från början mejerist, men efter kriget  var han tvungen att komplettera utbildningen och eftersom har fått familj,  fanns det inte ekonomiska möjligheter till det. Min farfar var skomakare och far hade lärt sig yrket i hemmet, så det var vad han valde att arbeta med efter kriget. Han hade ett skomakeri på Skånegatan i Stockholm och  sedan på Arkövägen i Kärrtorp, därefter i eget hus i Nykvarn från 1955. Mellan åren 1955-1961 ägnade han sig å politik, både kommunalt och på riksnivå. Vid riksdagsvalet 1960, var han med för plats i riksdagen för Folkpartiet. Han dog samma dag som jag slutade dåvarande grundskolan – 10 juni 1961, endast 49 år gammal.

 Lilla mor föddes i Nykvarn 1918  och blev tidigt faderlös – morfar förolyckades  på Nykvarns Pappersbruk, då mor var 12 år gammal och då hon var 18 år förlorade hon sin moder. Så vid 18 år, flyttade hon till sina äldre systrar i Stockholm. Gifte sig väldigt ung och fick en dotter, skilde sig av olika orsaker och lurades av sin bror som var ”god man” till flickan att skriva på adoptionspapper, vilket hon trodde av fosterhemsplacering. Hur som helst hon träffade min far och de försökte hitta flickan, men utan resultat. Detta var min halvsyster och hon fick kontakt med oss 1961 på hösten.

 Lilla mor gifte om sig några år efter hon blivit änka, med en man hon hade träffat. De var gifta i dryga 20 år och sedan blev hon änka igen. Jag hade flytta till Skåne 1985 och när mors hälsa sviktat några år, flyttade vi till Södertälje 1995, dels på grund av mor, men också ekonomiska svårigheter och hemlängtan. Mor hade genom åren fått hälsoproblem – 50% lung-kapacitet s.k. ”rökastma” och Parkinsons – så jag kände att jag ville vara med henne så mycket det gick. Försökte hjälpa henne fram till hennes död 2002 i april, genom att följa med till läkare, sjukhus och skjutsa och handla, eller bara ut och se oss omkring lite. Köpa hamburgare – vilket hon var förtjust i – vi prövade många sorter. Tyvärr hann vi inte allt vi hade tänkt oss, troligen på grund av mig, som tyckte att ”det hinner vi sedan”. Lilla mor var tvungen att sitta i rullstol de sista åren och gick hjälpligt med rullator. Hennes hjärta upphörde att slå den 7 april 2001, troligen somnade hon sittande på en stol i sitt kök och gled ner på golvet, där hon lagt sig tillrätta med en hand på sin rullator. Jag fann henne där en lördagsmorgon, då jag åkte dit för att hon inte hade svarat i telefon. Hon såg så fridfull ut. Hon blev 81,5 år gammal. Hon sade alltid att hon skulle leva över sekelskiftet och det gjorde hon ju också med 1,5 år tillgodo.